Kallt...mörkt....blodsmak i munnen....VART ÄR JAG?!

Jag kryper fram på marken men jag ser ingenting.

- Hallå?! skriker jag med rädsla i kroppen .

Inget svar, bara ekot efter mitt eget skrik. Jag känner i mina fickor efter något att lysa med.

Min mobil!

Lampan sätts på och jag ser vart jag är. I en källare, en kall,mörk och fuktig källare.

Jag hör hur vattnet från rören i taket  droppar.

Hur fan hamnade jag här ?!

Plötsligt hör jag fotsteg, tillslut ser jag vem det är....

Pappa!

- Pappa! Varför är jag här?! frågar jag

Han lyser på mig med en ficklampa.

-Kalla mig inte pappa igen, jag är inte din pappa längre! skriker han

- Va?!

- Du hörde mig.

- Är det du som lagt mig här ? frågar jag

- haha, ja !

Han lägger ficklampan på källar golvet , går närmare mig och börjar ta på mig.Han hand smeker min kalla kind.

- Du är fin, precis som din mamma, viskar han i mitt öra

En tår faller ifrån min kind. Min mamma dog när jag var 6 år, hon fick cancer..

Efter det började min pappa att dricka och nu har han blivit alkoholist.

Han kollar mig djupt in i ögonen. Jag känner hur hans han sakta börjar röra sig mot mina bröst.

- Vad gör du ?! skriker jag och backar

- SKRIK INTE ÅT MIG PÅ DET SÄTTET! ryter han

- PÅ VILKET SÄTT VILL DU ATT JAG SKA SKRIKA PÅ DIG DÅ!

Han går med raska steg mot mig och slår mig på kinden.

- Lägg dig ner , skriker han

- Har du druckit? du vet att du inte är dig själv när du är full, det vet du !! du kommer ångra dig imorgon när du insett vad du gjort! gråter jag

- LÄGG DIG NER!skriker han än en gång

Han tar tag i mina axlar och kastar mig bakåt. Jag faller mot marken med en dunns.

- Pappa sluta ! bölar jag

Han sätter sig på mig och slår mig igen. Mina tårar rinner ner för kinden som vattnet från ett vattenfall.

-TYST!!skriker han

Han knäpper upp min röda blus med sina skakiga fingrar.

Här ligger jag med mina pappa ovanpå mig, kommer han döda mig om jag gör motstånd, kommer han våldta mig...?

Hjälp!